Älvsjö Herrgård belägen på en kulle, 34 möh, alldeles intill Älvsjö station och Mässhallarna mellan Älvsjö Broväg och Älvsjö Gårdsväg.
Den hade förr en magnifik utsikt över den norr därom liggande Brännkyrkasjön.
Egendomen, som fanns nämnd redan 1490, blev säteri före 1612, och har omfattat 2 1/2 mantal, 543 hektar mark varav 150 hektar åker.
I slutet av 1500 talet ägdes den av friherre Jakob Nääf, vars dotter Maria ärvde gården 1598. Hon gifte sig 1606 med Gustav II Adolfs lärare Johan Skytte, som då blev herre på gården. Den var sedan i släkten  Gyllenstiernas ägo till 1750. 12 år senare förvärvades den av friherre Axel Lagerbielke.
1778 gjordes egendomen till fideikommiss, varigenom  gården stannade i denna släkt i nära 200 år. Sista privata ägare blev Erik Lagerbielke som först 1968 sålde gården till Stockholms stad. Dessförinnan hade avstyckning skett för järnvägen på 1850 talet och 1879, området väster om järnvägen för villabebyggelse 1907, ett område på 3 mantal i Stuvsta 1908 samt större delen (496 hektar) av de kvarvarande ägorna till Stockholms stad 1930 för 700 000 kronor. Gården disponeras nu av Stockholmsmässan.
Manbyggnaden är ett tvåvåningshus med lågt valmat tak från 1600 talet och de två flyglarna, som sägs ha varit fristående från början, flyttades och sammanbyggdes med huvudbyggnaden 1712. 1904 påbyggdes flyglarna med en våning men återställdes till ursprungligt skick ånyo vid restaurering 1969-71 (Östra flygeln revs dock helt och ett nytt hus uppfördes).  Den stora ladugården utmed nuvarande Magelungsvägen revs samtidigt. Manbyggnaden som tidigare innehöll c:a 30 rum, nu minskat med 10, har bland annat hitflyttade kakelugnar från 1770-talet.
Ägorna omfattade nuvarande Älvsjö, Hagsätra och Rågsved, västerut till Magelungen.
Till Älvsjö tillhörde följande torp: Stora och Lilla Axsätra, Bjursätra, Fagergren, Grindstugan, Stora och Lilla Hagsätra, Ormkärr, Rågsved, Stora och Lilla Snösätra, Vunsätra samt Segersminne i Huddinge. Även Lägenheterna i Älvhem och Karlslugn hörde hit.

Älvsjö Stadsdelsområde (SDN) nr 21 fr 1.1.1997, omfattande stadsdelarna Herrängen, Liseberg, Långbro, Långsjö, Solberga, Älvsjö och Örby Slott. Areal 929 hektar (rang 8), inv. 19950 (rang 20). Förvaltningskontor Älvsjö stationsplan 11.

Älvsjö, postadress sedan 1880 i sydvästra Stockholm.
Postnumret börjar med 125 (sedan införandet 1968).
Området omfattar stadsdelarna Älvsjö (med slutsiffra 30), långbro (33,34,57,58), Långsjö (51,52,56,57), Herrängen (53-56,59), Solberga (delen Prästgårdsgärdet-Älvsjö station samt hela Älvsjövägen)(44), Liseberg (46,71), Örby Slott (35,42,71), Örby (utom delen sydost Västerljungsvägen-Helgestavägen) (40,41,43) samt Östberga (delen Östbergahöjden) (72-74).
Postadressen har 38 olika postnummer, varav 24 geografiska utdelningsområden.
Brevbäring från Älvsjö 1, Johan Skyttes väg 192.

Älvsjö, Solberga postkontor öppnat 1.1.1880 som kombinerad post- och järnvägsstation. Eget postkontor inrättades 1.10.1915 i villan Karlslugn. På 1920 talet flyttade man till Johan Skyttes väg 200, det s.k. Klingska huset. C:a 1947 flyttade man till Älvsjövägen 5 och 1985 till nuvarande adress.
Omdöptes till Älvsjö 1 från 1.7.1933, då Älvsjö 2 öppnades i Örby.
Stavningen ändrades från Elfsjö till Älfsjö c:a 1.10.1911 samt till Älvsjö c:a 1928.

Älvsjö, telefonstation i sydvästra Stockholm från 1900.
Omfattade stadsdelarna Älvsjö, Långbro (utomvästligaste delen kring Hultgränd, Långpannestigen och dåvarande Långdalsstigen), Långbrodal, Långsjö, Herrängen, (utom delen väster om Herrängens gård-Tussilagostigen-Vildrosstigen-Storhagsgränd-Guldregnsbacken) samt Solberga (delen Västberga småstugeområde).
Långbrodal var egen station i riksnätet 1918-20, dessförinnan i enskilt nät från 1915 till 1918. Älvsjö telefonstation ingick tillsammans med Liseberg och Örby i Örby teleområde och automatiserades 9.1.1942, varvid siffran 47 lades till framför det gamla numret. Telefonstationen låg först på Sjättenovembervägen 231, sedan på Johan Skyttes Väg 205. numera har området begynnelsesiffrorna 86 från 1956, 99 från 1962, 727 från 1985 och 749 från 1973. Numren på 47 ändrades till 647 från 1991.
Ovanstående begynnelsesiffror finns även i Bandhagen, Högdalen, Rågsved, Hagsätra, Liseberg, Stureby och Örby.

Älvsjö Allé. Tidigare förbindelseväg mellan Älvsjövägen och Huddingevägen före tillkomsten av Magelungsvägens viadukt 1971. Själva allén gick från Huddingevägen 474 mfr dåv. Magelungsvägens början nordvästut till Älvsjö gård, men även som trafikled söder om gården under stambanan och till Älvsjövägen hade detta namn. Ng 1932, utg. 1970.
Det ända som återstår av vägen är nu den östligaste delen, som 1975 fick namnet Helgarögränd.

Älvsjö bibliotek, Solberga, Älvsjö stationsplan 11. Öppnat 1927, låg på Johan Skyttes Väg 202, från 1984 på Götalandsvägen 222, från 1997 på nuvarande adress. Bokbestånd c:a 22000 (1997).

Älvsjö bio, Långbro. Inrymd i Godtemplargården, Trumslagargatan 10, tidigare kallad Älvsjö Ordenshus. Bion, som delade lokalen med många andra aktiviteter, var i funktion från 1919 till 1960-talet. Från 1978 har film visats tidvis.

Älvsjö idrottsplats. Större idrottsanläggning, invigd 24.5.1936 mellan Nynäsbanan, Huddingevägen och Magelungsvägen. Gräsplan 160x90m, 2 grusplaner 120x80m. 6 omklädningsrum, servering. Används för fotbollsträning, allsvensk arena för damfotboll. Infart via Älvsjö Idrottsväg från Västra mässkopplet/Mässvägen.
Hemmaplan för Älvsjö AIK, grundat 1915.

Älvsjö industriområde. Byggt i slutet av 1950-talet mellan stambanan och Huddingevägen samt söder om Nynäsbanan. Ett industrispår grenar från Nynäsbanan alldeles söder om Älvsjö station.
Huvudinfart Varuvägen från Huddingevägen. Omfattar 8 kvarter.

Älvsjö station. Järnvägsstation vid förgreningen av Västra stambanan och Nynäsbanan. 8,4 km från Stockholm C, 28 möh. Järnvägen invigdes 1.12.1860 från Stockholm (nuvarande Stockholm S) till Södertälje övre (Saltskog), 34 km, men inte förrän 1.11.1879 öppnades station i Älvsjö. Då hade järnvägen utsträckts till Göteborg från 1862 och till Stockholm från 1871.
Det äldsta stationshuset byggdes 1879-80. Det inrymde då även tjänstebostäder och postkontor. Ett separat godsmagasin uppfördes samtidigt. Endast en plattform av 1,5m bredd mellan huvudspåren fanns till en början men ombyggdes och förlängdes 1884, 1886 och1895.
Stationshuset som fått en tillbyggnad 1901, genomgick en omfattande förändring 1917 med både om- och tillbyggnader. Samtidigt upprustades hela stationsområdet och fjärrtåg och lokaltåg fick varsina spår. 1916 uppfördes en gångbro av trä med vänthall och nedgång till plattformarna. Denna kvarstod till 1931 då den ersattes av en gångtunnel istället, från södra kanten av Älvsjö Stationsplan. Ett nytt stationshus  började då byggas och var färdigt 1.6.1932.
I november 1970 ersattes detta stationshus av pendeltågsstationen, som återigen fick en förbindelse med en gångbro, Älvsjö Broväg från Älvsjö Stationsplan med ramp.
Stationen, som har 8 spår, är byggd över spårområdet med stor vänthall. Trappor och hiss leder ner till de två plattformarna mot Stockholm C-Märsta eller Bålsta, Södertälje eller Nynäshamn.
Stationsnamnet var Elfsjö fram till 1909, därefter Älfsjö 1913 då den moderna stavningen infördes, alltså betydligt tidigare än för poststationen.
Järnvägen från Stockholm gick på en bank med Nybodatunneln till Älvsjö 26.11.1929 blev Årstabron klar varigenom järnvägen drogs där istället för över Liljeholmen, c:a 1 km kortare väg. Stockholm-Nynäs Järnväg öppnade trafik Älvsjö-Nynäshamn 28.12.1901 (55km) och 1.10.1909 fortsatte Nynästågen till Stockholm C.
Rationaliseringar inom SJ ledde till att stationsledningen vid Älvsjö station slopades 1.10.1960 och stationen underställdes Stockholm Södra.
Vidare slopades i Älvsjö il- och fraktgods 3.7.1964 och fjärrtågsbiljettförsäljning och resgods 1.6.1969, varvid stationen blev en renodlad lokaltågsstation.
1.1.1967 övertog SL den lokala persontrafiken Stockholm C-Södertälje S respektive Nynäshamn med SJ som entreprenör. Pendeltåg infördes 12.5.1968 på Södertäljelinjen och 18.6.1963 på Nynäslinjen.
Älvsjö är den 4:e största stationen på pendeltågsnätet med 17300 dagliga trafikanter.
Elektrifiering skedde på linjen Stockholm C - Södertälje S (som ersatte Saltskog 1921) 15.5.1926 och Älvsjö Nynäshamn 1.11.1962. Dubbelspår från Älvsjö till Nynäshamn 1.11.1962. Dubbelspår från Älvsjö till Liljehomen tillkom 1.10.1909 och till Huddinge 1.10.1908. På Nynäsbanan byggdes dubbelspår från 1.10.1908. På Nynäsbanan byggdes dubbelspår från Älvsjö till Västerhaninge 1993-96. Strax norr om stationen byggdes 1971 en järnvägstunnel under stambanan för att få planskild korsning för Nynäsbanan. Fyrspår var klart från Årstabron till Älvsjö 26.11.1972, vidare till Stuvsta 29.6.1986. Älvsjö som ligger mellan Stockholm S och Stuvsta respektive Farsta Strand, är 2:a stationen söderut från Stockholm C (33min) 6:e norrut från Västerhaninge (21min) och 14:e från Nynäshamn (53min). Restiden till Märsta är 48 min och till Kungsängen 40 min.

Älvsjö varmbadhus, Långbro, Johan Skyttes väg 232.
Öppnat 1929 och hade en stor funktion i det badrumslösa nybyggarsamhället. Badet stängde för allmänheten 1978.

Älvsjöbadet, Hagsätra, Ormkärrsvägen nära Huddingevägen.
Tempererat utomhus bassängbad. Bassäng 25x12 meter med trampolin och sviktar. Barnbassäng och plaskdamm. Kan ta 1400 badgäster. Anlagd 1938. Hette tidigare Älvsjö friluftsbad.

Älvsjökyrkan, Långbro, Långbrodalsvägen 46. Älvsjö missionskyrka Betania invigdes 21.12.1919(uppförd av Älvsjö Missionsförening, grundad 1910). En ombyggnad gjordes 1953, och 40 år senare ytterligare till- och ombyggnad, varvid kyrkan vid återinvigningen 5.9.1993 omdöptes till Älvsjökyrkan.

---

Ovanstående text är hämtad från boken "STOCKHOLM från A till Ö, Del II SÖDERORT" av Hans Harlén. Utgiven av Brännkyrka Hembygdsförening 1997. Fakta som antal, volym och storlekar kan förhålla sig annorlunda i dag.